Sitter och drömmer mig bort lite samtidigt som jag fjantar mig på Pottermore. Jag brygger och viftar med trollstavar. Rätt roligt kvällsnöje. Har precis ätit upp en hel polkagris, aj aj mina tänder. 
Jag är en dagdrömmar och en fantasilevare. Har befunnit mig i ett gränsland i flera månader. Nästan som att skriverierna lämnat mina kropp, som att de har försvunnit. Jag saknar att bara sätta mig ner och skriva. Skriva tills det inte finns något mer att skriva om för stunden. Ena stunden finns det inte och den andra så gör det det. Allting blir bara halvt och inte helt, när det borde var helt och inte halv. Det är så jag vill vara riktigt hel. Vem vill gå runt och vara halv? Jag befinner mig i gränslandet mellan hel och halv. Glaset är antingen halvfullt eller halvtomt, beroende på vilken dag du frågar mig. Jag vill så mycket, hela min hjärna exploderar i saker som jag vill göra, ska göra. Men jag vet inte hur, hjälp mig någon. Jag vill engagera mig men det finns ingenting att engagera sig i här i Jerusalem. Jag är ingen politikman som debatterar mot någon som tror minst lika mycket på sin sak som du gör på din. Jag är ingen troende som finner tröst i kyrkan. Jag är ingen vandrare som finner tröst av naturen. Jag är en människa som finner tröst i fantasin och tron på framtiden. I am not a human being, I am a spritual beeing having a human experience. Vem är jag? Vem är vi? Vem är du? Vad är vi alla tillsammans?

Känner hur migränen kommer smygandes, lyssnar på Mauro Scoccos klassiker "Sarah". Det är något med introt som få mig att rysa och ett välbehag sprids i kroppen, lite trolskt. Nu bytte jag till Sareks "Genom eld och vatten". Den låten bär på så många minnen. När jag 9 år gammal tvingade mina kompisar att dansa och mima till Sareks låtar och uppträda på talangjakter. Jag hade min lilla "fristajl"(det kommer alltid heta så haha) med Sareks skiva. Jag drömde redan då om hur jag befann mig på andra ställen ikapp med musikens toner. Deras musik är så speciell. Jag tror inte att många kommer ihåg att det här är SVENSK musik. Deras musik är en del av vårt ursprung. Sverige har visst folkdräkter, folkkultur, traditioner och folkmusik. Det gäller bara att minnas, att se bortom det som är idag. Jag har alltid vart ett fan av folkmusik, från alla världens hörn. Jag är väldigt svag för svensk, keltisk och indiansk folkmusik. Många kallar det för skit men jag tycker verkligen att det är så himla vackert. Folkmusiken talar om en svunnen tid, om ursprunget och finns alltid där för att påminna oss. Folkmusik är ren och skär landssång, inte influerat av andra. 

Det här var verkligen inte vad det här inlägget skulle handla om haha. Idag var jag på praktiken och fixade med mängder av saker. Jag trivs så himla bra och jag har blivit lite av deras datorproffs. Jag gör broschyrer och informationsblad. Fick även en riktigt rolig nyhet idag! Nästa vecka åker jag till Lübeck som bussvärdinna med praktiken. Det ska bli så himla roligt och en sjukt bra erfarenhet. Ser fram emot det jättemycket. Nästa vecka har jag bara praktik eftersom att vi är lediga måndag-tisdag. FUCK YEAH :D

Just nu i denna stund så har jag precis adopterat det här lilla charmtrollet Miko. Jag kommer att skänka 75 kr i månaden och hjälper på så sätt till att skapa en framtid för Miko och alla hans vänner. Du kan också adoptera Miko eller någon av hans vänner t.ex. Hercules som har vart på centret på Borneo sedan 2002. Han kommer aldrig att kunna leva i det vilda eftersom att var inlåst i en bur med fötter och händer bundna, det här gjorde Hercules förlamad och han kommer att få bo på centret tills han går bort. Jag adopterade via hemsidan www.savetheorangutang.se Organisationen jobbar med att frita tillfångatagna och illa behandlade orangutanger och sedan rehabilitera dem för att så småningom kunna placera dem i det vilda igen. Det finns uppskattningsvis ca 40 000 vilda orangutanger kvar. Ca 5 000 dör varje år. Du kan bidra i kampen mot utrotning.

Lille Miko är föräldralös som många av hans vänner på rehabiliteringscentret. Men ingen vet hur han förlorade sin mor. Som liten unge hölls Miko fången av några människor i en liten by i närheten av Sebangau National Park. En organisation som heter The Natural Resources Conservation Agency fick ett tips om att det fanns en liten orangutang-unge i byn. Herr Nandag från organisation åkte dit för att ta sig en titt. Mycket riktigt hittade han en mycket liten orangutangunge i en bur. Orangutangens händer och fingrar var skadade och han verkade vara uttorkad.

Den "skägaren" var inte där så Herr Nandang tog med sig ungen till organisationens kontor i Palangka Raya. Väl där ringde han till Nyaru Mentengs rehabiliteringscenter. Därifrån skickades en sjukvårdare för att hämta orangutangen. Sjukvårdarens namn var Miko och ungen döptes efter honom.

På centret återhämtade sig orangutangen Miko snabbt. Han placerades i "den lilla gruppen" i Skogsskolans dagisgrupp. I början ville Miko inte leka med de andra orangutangerna utan höll sig för sig själv.

I juni 2010 fick Miko en svår diarré. Han ville inte äta eller dricka något och blev uttorkad. På nätterna blev han mycket rastlös utan påtaglig anledning men antagligen på grund av sjukdomen. Han skrek mycket och lugnade bara ned sig när babysittern kramade honom och höll honom i sina armar. På grund av stressen svullnade Mikos ögon upp och han hade svårt att se. Detta gjorde honom ännu mera rastlös

Lyckligtvis så tillfrisknade Miko och efteråt började han visa mera självständighet i Skogsskolan. Nu älskar han att leka med sina artfränder även om han av och till tillbringar tid på egen hand.

Miko är en mycket avspänd orangutang som njuter av sin siesta. Han älskar att ta sig en tupplur och kan göra detta så ofta som tre gånger om dagen. Sammanlagt blir detta omkring två timmars sömn under en dag på dagis. Inget stressar denna coola kille! Det kommer att blir intressant att följa Mikos utveckling på rehabiliteringscentret.

Det här med bloggning går verkligen in vågor för mig. I framtiden kommer jag inte kunna gå tillbaka till bloggen med syfte att läsa vad jag gjorde om dagarna, utan mer läsa om hur jag kände och mådde. Om 15 år kommer jag nog se tillbaka på mig själv som en loner och alldeles för seriös och orolig. Jag var med i ett projekt för något år sedan där man fick spela in en video av sig själv där man fick fråga och berätta vad man ville. Videon kommer att låsas in i en tidsbox som kommer att öppnas 2030. Då kommer den videon att skickas till mig och jag kommer få se en 16 årig Frida ställa frågor om framtiden. Rätt häftigt!

Annars då, jag befinner mig i en rätt jobbig period nu. Jag antar att mina p-piller spelar en liten roll i det hela. Trivs inte i skolan och känner mig väldigt otrygg. Jag har tappat motivationen och klandrar mig själv hela tiden för att jag just nu inte lever upp till de MVG som jag kämpar för. Jag känner pressen av att nå ännu högre iår än vad jag gjorde förra läsåret(då jag lyckades få 10 mvg). Så nu när jag börjar falera lite så blir jag besviken och arg på mig själv. Jag inser självklart att man inte kan vara bäst på allt utan att jag har olika förutsättningar inom varje ämne. Det är i alla fall väldigt jobbigt och jag vill inte gå till skolan på morgonen.

Fast nu när jag tänker efter så är det nog inte säkert att jag lever 2030. Jag tror inte jag vill leva i den värld vi håller på att skapa nu. Jag vill definitivt inte föda ett barn in i den världen. Det här så hemskt och jag blir så fruktansvärt arg och frustrerad när jag ser att ingen märker och ingen tar hotet mot denna värld seriöst. Om 20 år kommer haven att vara utfiskade, om vi fortsätter som vi gör nu. Vi utrotar 6 arter i timmen när vi skövlar regnskogen för att göra plats för de stora palmolje plantagerna. Just nu finns det runt 30 000 orangutanger kvar i det vilda. För varje år dör det 5000. Om 10 år kommer det inte att finnas några orangutanger kvar i det vilda. Inte heller gorillorna kommer att finnas kvar om 10 år. Vill vi verkligen stå som ansvariga för denna katastrof? Människor är ett flockdjur och vi väntar på att få order från våra flockledare. I vårt fall så är detta regeringen och Fredrik Reinfeldt himself. Men vi kan inte vänta vi måste agera NU.

Visste du att om vi placerar solceller i Saharas öken så lagrar dem på 6 timmar tillräckligt med energi för att förse hela jordens befolkning med el under ett helt år. ETT HELT ÅR!

Visste du att om några tiotals år kommer hela Mikronesien att ligga under vatten?

Visste du att om hela sverige inför en gemensam köttfri dag i veckan så skulle det jämföras med att man tar bort 800 000 bilar från vägarna under ett helt år?  

Jag citerar Franny Armstrong "Om en bil kommer farandes rakt emot dig skulle du göra allt för att komma undan men om du får veta att bilen kommer om 30 år.. Vi har inte utvecklats för att hantera sådana hot. Men vad vi har på vår sida är människans hjärna. Vi är en intilligent art, vi kan lösa det här intellektuellt!"

Vi måste också tänka såhär. Jorden kan brytas ned och förstöras men kommer under 1000 år byggas upp och frodas igen, vet du varför? Jo för jorden har tid. Det har inte människan.

Alltså nej! Jag vill inte vara kvar i Jönköping. Det är två år kvar innan jag lämnar skithålan. Ett år på gymnasiet och ett år för att tjäna ihop pengar. Jag pallar inte, jag vill vara äldre. Jag vill sätta igång med mina planer, göra allt det jag drömt om. Åka iväg och bli en säsongare runt om i världen. Jag orkar inte vänta, jag är otålig!

Min hjärna och kropp är på off-mode. Jobbade 10 timmar igår och sov 6 timmar inatt. När jag kom hem igår så hade jag så vidrigt ont i mina fötter och ben. Idag var jag i Gränna och på Visingsö med fransoserna som fortfarande är i Sverige(de åker på fredag). Först var vi på Andrémuseét vilket var jättetråkigt. Sedan var vi på Gränna Knäcke och fick reda lite på om hur knäcket bakas mm. Sedan åkte vi ut till Visingsö och åt mat på Solbacken och åkte Remmalag. När vi kom tillbaka till Gränna så gick vi till ett polkagriskokeri med sjukt snygga polkagriskillar, hehe. Det blir storshopping av alla möjliga sorters polkagrisar för fransoserna. Själv köpte jag tre stänger. 
När vi kom tillbaka till Jönköping så chillade jag lite på hotellrummet med Anais, Camille och Jeremy. Det var sjukt kul. Jag kommer verkligen sakna dessa människor när de åker hem. Som tur är har jag blivit inbjuden att komma till Frankrike av läraren och Anais. Vi får se hur det blir med den saken :)

Just nu är jag en levande död. I mitt huvud hör jag hela tiden franska och deras uttryck. Det går runt runt runt runt. Är helt precis skitslut. Snart blir det sängen och jag har en stark misstanke om att jag inte kommer att befinna mig på idrotten imorgon.

Har ett riktigt to die for moment här.

Jag brukar faktiskt ha tur på fredagen den 13 men idag bestämde sig ödet för att ändra på detta. Dagen började med att jag drömde att jönköping(närmare bestämt en gård i mitt gamla område) blev attackerat av något från himelen som sköt skottsalvor mot människorna. Jag och två vänner stod inomhus och öppnade dörren för att få in så många människor som möjligt, varje gång dörren öppnades så var det öronbedövande skottljud som hördes. När allt tystnat så gick vi ut och mina vänner låg döda runt omkring på gården. Jag minns fortfarande vilka dem var(Drömmar brukar tyna bort men inte den här). Jag gick över mina döda vänners kroppar.  När jag vaknade så storbölade jag. Den smärtan och sorgen som kan kände går inte att beskriva. Den tog aldrig slut och den bottnde inte. Sorgen var så intensiv. När jag insett att det bara var en dröm så somnade jag om, och drogs in i drömmen IGEN. Den här gången var jag mitt bland de dödas familjer som skrek ut sin sorg. I den första drömmen så överlevde min kompis Becca, men nu var hon död. Det går verkligen verkligen verkligen inte att beskriva sorgen. Jag vill aldrig förlora någon som står mig nära, jag skulle inte klara av det. Jag vaknade ännu en gång och storgrät och var förtvivlad. Lyckades någon gång somna om och hamnade då i ett slags efterskede av den stora drömmen.

Det var den värsta dröm jag har haft i mitt liv. Det som är så läskigt är att en barndomskompis till mig drömde nästa precis samma sak inatt också. Det är tydligen många av mina vänner som har drömt om katastrofer i Jönköping under natten. Det kanske var något mystiskt med månen?

Småsaker som jag har haft otur med idag är:

• Missade tåget
• Glömde mina anteckningar till skolan
• Hade prov- gick skitdåligt
• Tappade ut halva min chipspåse på golvet
• Känner ingen smak på något jag äter

Tur jag har som överlevt i alla fall.

Jag fotar rätt mycket med min Nikon D3000 (objektviv 18-55 mm), de senaste månaderna har den dock legat på hyllan. Har suttit och kikat igenom mina photoshoots jag har haft med kompisar och tänkte lägga upp några favoriter!




Modell: Otto Ejderbring



Modell: Annabelle Mannerhierta

Det är ledordet för idag! Narig näsa är resultatet av konstant snytande. Det är högst olämpligt att bli förkyld nu när jag ska jobba 10 timmar på lördag. Bara rinnsnuvan försvinner så är det fine.

Den här dagen har vart händelselös, sov 9 timmar och 44 minuter inatt vilket var jätteskönt! Imorgon kommer jag ha sovit 12 timmar. Sovmornar <3
Hade utvecklingssamtal innan och allt gick bra. Förklarade att jag känner mig understimulerad och att jag inte lär mig något på lektionerna. Jag har så mycket att ge men det får jag ingen chans till på skolan. En kul grej är att jag var den elev med högst intagningspoäng(kan hända att någon mer hade samma poäng) på Hotell Restaurang Programmet 2010. Känner att det var lite fel linje jag valde rent kunskapsmässigt sett men jag vill ju jobba inom turismen och då kändes det som en bra linje.

Whatever, nu blir det plugg in i det sista för att få in de sista budgetarna och kalkyleringarna. Lite untz untz i mina fina högtalare också.

Många inlägg blir det. Har haft två planerade dagar med plugg, jag tror aldrig mitt rum och min toalett har varit så välstädade och bloggen så väluppdaterad som dessa två dagar.

Känner mig precis helt slut, förkylning på väg och skuldkänslor för att jag borde plugga mer. Stress över problem i skolan. Är så arg på mig själv för att jag har tappat MVGandan som jag alltid hade förut. Är skoltrött och har tappat suget. Det må låta konstigt men jag pluggade bättre när jag jobbade 3 dagar i veckan. Då visste jag att jag var tvungen att ta till vara på den tiden jag hade över och jag pluggade mer effektivt och intensivt, precis så som jag vill ha det. Nu lever jag ett litet glidarliv med skolan vilket innebär att jag förslappas. 

Skolan har blivit ett stressmoment. Jag märker att det är många som inte riktigt tycker om mig eller har svårt för mig som person. Det känns som att den bilden folk får av mig i skolan är fel. Det är inte den Frida jag egentligen är. I skolan är jag helt fokuserad på mig själv och min utbildning och tänker inte riktigt på andra. Jag tycker inte att det är fel att fokusera på sig själv, men jag framhäver det på fel sätt tror jag! Det är lätt att mina meningar blir lite aggro och "bitchy tone". Det är mest för att jag är så dålig på att formulera mig i tal. Jag är bättre i skrift. Och jag har väldigt svårt att bemöta någon annans åsikt via tal, för att jag helt fumlar bort mina stavelser och ord så att uppbyggnaden blir helt fel. Jag vill mest bara att mina skolkamrater ska veta att jag inte alls är "lektions-Frida" i verkligheten som sitter lite halv bakåtlutad med armarna i kors predikande om något jag vart med om. På lektioner är jag all in myself. Utanför är jag myself. Förstår ni? Bra :)

Hatar resultat&likviditets budgetar, hatar även kalkyleringar. Fattar inte och kommer definitivt inte kunna lära mig det tills på fredag. FML. Fixade precis så att jag jobbar långpanna på lördag, awesome med 10 timmar! Hoppas bara mina fötter pallar haha

Jag vet att jag precis färgade håret röd/lila men jag saknar mitt blonda hår så mycket att det gör ont. Jag känner mig så trist i mörkt hår, det är liksom inte jag! Bröööl på det. Blondt är lättare att ta hand om, håret ser inte lika risigt och frizzigt ut och färgen tvättas inte ur. Det blir bara en mörk utväxt, vilket är bättre än den ljusa utväxt som jag får nu och får mig att verka flintskallig. Jag blir nog blond igen om något hår eller så.

Har disco för mig själv, snodde högtalarna från stenåldersdatorn som ingen använder. Det är en helt ny upplevelse att ha hög musik, haha. Dagen har vart väldigt flumm. Har inte riktigt kunnat koncentrera mig utan har bara fjantat omkring. Nu ska jag försöka plugga in lite budget och kalkylering. It sucks!

Nu är resan till London bokad med min woopwoop brud Becca <3 Det blir vårt 12 års jubileum nästan exakt.
Vi ska på bo ett Hostel vid namn Clink78, det är insane häftigt! 5 dagar med shopping och sight-seeing. Och det bästa av allt... VI SKA PÅ FANTOMEN PÅ OPERAN, OH MY LORD! Vi ska på en av hans sista föreställningar. Det kommer bli grymt. Det blir också ett besök på Warner bros studio tour Harry Potter för min del. Kan knappt bärga mig! Jag kommer få vandra omkring på de riktiga inspelningsplatserna för Harry Potter. THE REAL EFFING DEAL! Blir nog en stor shoppingrunda i deras souvenirshop hehe.

Den 26 augusti bär det av, två dagar efter min födelsedag. Bästa presenten till mig själv någonsin. Kanske borde slå in resan i ett paket med rosett på? 

Wazzap?
Har näringslära men är lite hardcore och smygsurfar. Tydligen ska vi göra någon uppgift men den kan vänta några minuter. Sitter och rockar loss till "Haba Haba" av Stella Mwangi, jag blir alltid supertaggad när jag lyssar på den. Så just nu har jag min egna konsert.  Fan vilken awesome dag det här är :D

Det blev en rätt chill söndag. Åt påsklunch lite snabbt innan jag drog in till stan där jag mötte upp Anais och Camille(fransyskor). Jag hade lovat att färga Anais hår, jag la i en intensivblondering i håret på henne och resultatet blev helt okej. Jag kommer att få färga ytterligare en gång men med en mildare färg. Jeremy som är en av killarna i gruppen av fransoser joinade oss under färgningen. Harry Potter och Fenixordern var till min stora lycka på TV så vi drack påskmust, åt pimpim och pratade. Det är en underlig känsla att sitta och lyssna när de babblar på franska. Jag förstår inte ordagrant vad de säger men med hjälp av kroppsspråk och betoningar så förstår jag endå på sätt och vis vad de pratar om. Självklart pratade de engelska också. Senare hoppade vi i Jacuzzin och chillade där med de andra fransoserna. De är galna som fan, trodde jacuzzin skulle gå sönder haha! Blev lite bastu på det också. 

Allt som allt en skön dag. Sitter nu och smäller i mig godis och kollar på The Ugly Truth på trean. Minns hur mycket jag skrattade under filmen när den gick på bio.

Todays planer är inte så stora. Ska färga lite hår snart, sedan blir det plugg, påsklunch, påskmiddag, påskefterrätt och sedan får vi se om kvällen bjuder på något kul.

Idag känner jag mig såhär

Mycket musikvideor nu men jag har precis insett det fantastiska med välgjorda videos. Ed Sheraan är en artist jag nyligen har upptäckt, han är huuuge i Storbritannien men har nog inte funnit sin väg genom Sverige ännu. Hans mest kända låt är nog A-Team men nu har det kommit en annan låt som heter Lego House. Jag har verkligen fastnat för låten och inte minst videon. MAAAJ GAAAD! Det är så roligt för det är verkligen storm på youtube. I videon så spelar Rupert Grint sångaren Ed Sheeran. Vilket har gjort att många tror att Ed Sheeran är Rupert grints artistnamn. 

Bild på Ed och Rupert


Musikvideon:

Idag har jag mått förjävligt. Gick upp för en halvtimme sedan, eheh. Festade till det lite igår i Norrahammar och kom hem vid halv 3 tror jag. När jag vaknade vid 10 imorse så var jag fortfarande full HIGH FIVE på den alltså! Däckade i sängen igen och sov fram tills nu. Det fanns en pizzabit i kylen åt mig men blotta tanken på den gav mig kväljningar. Gjorde två köttbullemackor istället mums. 

Gårdagen då, den var sjukt chill faktiskt. Ingen brakfest med spyor överallt utan lugn och rolig. Kände nog max 2 personer där, förutom tjejerna jag kom med då! Vi hälsade på alla, drack lite. Jag rökte alldeles för mycket vattenpipa känner jag idag, min stackars hals. Trevligt folk och gud vad jag diskuterade med alla. Det är sådan jag blir när jag är full. Jag ska prata och diskutera med alla. Oh yeah.

Påväg till festen(gigantisk bild!)


Chillidill


The Frida pose ;)

Jag är en sådan person som gav upp hoppet om samhället och jorden för längesedan. Jag har slutat bry mig. Jag tycker att mänskligheten förtjänar att dö ut sakta men säkert(hårt men sant). Det är så skrattretande att vi nu börjar få panik över den globala uppvärmningen och vattenresurserna runt om i världen. Det är ju inte precis en surprise att detta skulle komma att ske så varför beter sig alla som att det vore något nytt och panikartat? Det är vi själva som har förbrukat jordens resurser på några få decennier. Det är VI VI VI VI VI som själva har orsakat detta. Det är så patetiskt att läsa om hur "vi ska bära oss åt för att rädda jorden". Liksom KOM IGEN?!?! Det är bara av rent egoistiska skäl som vi källsorterar och återvinner. Vi bryr oss inte ett skit om jorden och dess ekosystem, det enda vi bryr oss om är med andra ord "rädda mänskligheten". Vi kommer bara källsortera och återvinna fram tills vi blir försäkrade om att jorden är "återställd lite grann" och är god nog för oss att överleva på. Då kommer vi sluta sortera. Så försök inte med att världens länder räddar jorden, vi gör ett desperat försök till att rädda mänskligheten. Vi kan förbruka alla resurser som finns och fiska sönder haven men om 5000 år så kommer jorden vara återställd, helt utan vår hjälp.

Kvällen var ett litet nöje på 2 timmar. Åkte till Huskvarna och mötte min kusin en liten stund, härligare släkting går inte att finna. Spatserade ner till Majstånge och åt pizza med stora fina gänget. Pizzan smakade blähablaah, man kan inte ha skinka på kebabpizza! Trevligt var det och nu är jag hemma, var i gång med att byta sänglakan men avbröt det mitt i. Ska fortsätta nu haha, Godnatt!

Ligger just nu i soffan och chillar med Gotye i bakgrunden, like I said. Ikväll blir det pizza på Majstången i Huskvarna med fezzt gänget. Är riktigt sugen på pizza faktiskt längesedan nu!
Jag borde renskriva några pappet till provet i Småförtegande A nästa vecka men just idag blir det nog inte så, kanske om jag får ett ryck snart. Måste duscha också, men inte håret. Riktigt irriterande att inte kunna duscha håret, freak som jag är så tål jag inte att det känns lite fett. Men jag vill inte att den lila färgen ska bli dassig så jag väntar med årduscheriet tills imorgon. Så nu vet ni det, haha.

Trivs riktigt bra med lov. Det skulle gärna kunna vara det hela tiden, dock spenderar jag alldeles för mycket pengar men jag får trots allt 8 000 vid midsommar så jag lever livet nu höhö :D
Nu ska jag fortsätta att göra ingenting, Ciao

Gotye har kommit med ett nytt album, går att lyssna på via Spotify. Like Drawing Blood heter albumet och jag ska nu spendera min eftermiddag med att lyssna igenom varje låt. You got to love Gotye. Han skapar konst och mästerverk.

I smyg är jag en liten glee fjant. Eller egentligen borde jag säga det med stolthet. Det är inget fel med Glee, folk hatar det endast för att det är något man ska göra. Glee är så sjukt bra och har skänkt mig så mycket glädje. Nu har serien haft ett 5 veckors(tror jag) uppehåll. Innan varje nytt avsnitt så lägger de ut en "full video performance" av en låt som spelar en stor roll i det kommande avsnittet. Idag lade de ut "Somebody that I used to know", innan jag tittat på videon så kände jag mig lite förolämpad av serien som tar en såpass stor sång. Kanske förstör de den? Men ack så fel jag hade. Som inbiten Glee viewer så blir jag så berörd av den här scenen, skådespelet och känslorna kring Blaine och hans bror. Låten Somebody that I used to know by Gotye är en slags break up låt. Många associerar den till break up mellan två parter(flickvän, pojkvän). Men Glee visar att den lika gärna kan stå för känslorna kring en stormig brodersrelation. Det är så fint <3

Så ja, påsklov alltså. Har planer för nästan varje dag vilket känns awesome! 
En liten resumé av vad som har hänt hitills under mitt lov.




Fredag, Blev medbjuden av min pappa på hans "jobbfest", lite mingel på kontoret och sedan sång och middag på Spira.