Andra dagen+Tredje dagen.

Igår var den andra dagen på min praktik. Jag fick gå jämte Linda som är städerska. Jag bäddade sängarna och hon gjorde det övriga i rummen. Jag är proffs på att bädda sängar nu, efter sisådär 25 sängar..
För övrigt så hände det inte så mycket mer än så. Jag jobbade en stund på kvällen på Kaffebönan som mitt jobb heter. 

Idag så hände det lite mer. Jag började dagen med Linda och jag bäddade ytterligare några sängar tjiihoooo. Men efter lunch blev det andra bullar. Då fick jag stå och putsa silver tillsammans med en annan praktikant. Det var faktiskt rätt roligt att se hur silvrigt det blev när man putsat, skillnaden var enorm. Det blev en tur till konferensen också där jag fick koka kaffe och ställa i ordning Ole Bull(en konferens lokal) inför L'oréals visning. Det var sjukt mycket roligare än att bädda sängar!

Min praktik fungerar lite så att nu i början, första veckan så är jag mestadels på städ just för att jag ska lära känna hotellet lite mer. Sedan kommer jag att placeras lite där jag behövs. 
Det som är så synd fast även positivt med den här praktiken är att jag är på Elite Stora Hotellet, ett hotell som jag har vart väldigt mycket på under mina år här på jorden eftersom att mina mamma och hennes två vänninor jobbar där. De flesta känner mig trots att jag inte känner dem haha. Så jag är väldigt bekväm och är inte särskilt nervös alls vilket jag tycker skulle vara bra om jag var lite granna i alla fall. Jag är ju inte som en vanligt praktikant eftersom jag redan känner de flesta så blir det ingen utmaning för mig.
Men eftersom att hotell inte är något jag vill jobba på i framtiden utan bara är något jag måste praktisera på en period så är det rätt nice endå att få vara här.


Nu är jag precis skitslut. Praktik och jobb kombinerat fungerar inte så bra för min kropp och psyke. Godnatt!

Bara en liten del av alla rum jag bäddat i.


Finfin bäddning!






Praktik.

Idag hade jag min första dag som praktikant på Elite Stora Hotellet. Jag fick mest bädda sängar och titta lite på hur städerskorna arbetade. Mycket kände jag igen från lektionerna i skolan men det var också mycket nytt som jag fick lära mig. Jag fick lite mersmak på hur en dag som städerska ser ut och jag kan nog säga redan nu att det inte är något jag kommer att satsa på i framtiden. Det är slitsamt och allmänt tråkigt att städa upp andras skit, för hänsyn! det är inget gästerna tar. Det är skit överallt och täcken huller om buller. Jag bäddar alltid min säng vart jag en befinner mig. Jag gör allt för att underlätta för min näste. Elite Stora Hotellet är ett hotell som jag vistats mycket på i mina dagar just för att min mamma och hennes två väninnor jobbar där och har gjort det ett bra tag. Korridorerna springer jag vant omkring i om än något mer på allvar nu förtiden. Jag tror att det kommer blir skitkul under dem här 6 veckorna, absolut.

Elite  Stora Hotellet.


Jag i mina vackra arbetskläder!


Eheh..







Bara en fin tanke.

En stenhög
slutar att vara en stenhög
i det ögonblick
en människa stannar i begrundan
inför den och inom sig skapar
bilden av en katedral.
-
Antoine De Saint-Exupéry (1900-1944)




Fint.

Julmarknad och minijulbord med farmor och Plastfarfar(som jag så fint kallade det i mina unga dar) Inge. 
Kvällen avslutades med fika framför Så mycket bättre, fina grejer det.





Manligt, Kvinnlig och Mänskligt!

Jag gillar att skriva, uppsatser är min favoritdel av en kurs. När jag skriver så får mina tankar tala. Jag tänker nu publicera en text som jag själv har skrivit. Jag har fått mycket positiv kritik och beröm för den här texten.
Jag får se vad du tycker.

Är jag manlig eller kvinnlig? Jag borde vara kvinnlig men jag är samtidigt mänsklig. Det är mänskligt att vara manlig och kvinnlig. Är jag mänskligt kvinnlig då? Jag kanske är mer åt det manliga hållet fast jag är kvinna. Är jag en mänsklig kvam (kvinna/man) då? Jag vill inte att du eller någon annan definierar mig som varken kvinnlig eller manlig. Jag är helst bara mänsklig.

Kerstin Thorvall skrev en gång en dikt som heter ”Duktig Flicka”. Dikten slår fast vid att alla gillar en duktig flicka, var en duktig flicka så blir alla nöjda. Så länge du är en duktig flicka så kan inget gå fel.                                      
När jag läste den här dikten så blev det storm inom mig. Jag fick ta en paus för att lugna ner mig. Jag insåg att jag är den där duktiga flickan som författaren skriver om. Jag kände mig så utblottad. Jag har aldrig fått det förklarat svart på vitt, vad samhället har gjort med mig. Hur alla ideal och intryck har stöpt mig i en form som så många andra flickor blivit stöpta i. Den finaste formen av alla kan samhället tycka, men vi då? Vi som ofrivilligt växt upp med pressen på att vara duktiga flickor. Vi som växt upp till att mäta vårt eget värde i hur mycket vi uppnår och hur pass höga betyg vi får. För om jag bara får ett G så är jag ingen duktig flicka. Jag är definitivt ingen duktig flicka om jag inte får ett bra slutbetyg och pluggar vidare för att senare få ett välbetalt jobb. Absolut inte.                                                                                        
Kvinnor har alltid haft press på sig att vara duktiga. Vi föreställer oss det gamla svenska samhället. Kvinnor ska då kunna laga mat, stryka skjortor, sy fast knappar, laga maskor allt det här samtidigt som vi ska bära vårt barn på ena sidan och dammsuga med den andra. Vi klarar allt det här, utan tvekan. Vem bestämde att det här ska vara kvinnliga sysslor?  Är de manliga sysslorna att jobba, läsa tidningen, kolla på nyheterna och bygga friggebodar?       
Nu föreställer vi oss det nya svenska samhället. Vi en bra bit in på 2000 talet och mycket har förändrats. Samhället har sakta börjat ändra form till en mer jämställd miljö. Nu byter även mannen blöjor, städar och lagar mat. Det är inget konstig och onormalt längre. Kvinnor går till jobbet och har även dem tid till att läsa tidningen eller kolla de senaste nyheterna.                                                                                                                                     
Dock finns pressen på att vara duktig flicka kvar, om än något förändrat. Maskerat för att inte märkas så mycket. Även om vi nu delar våra sysslor med männen så ska vi plötsligt ha ett välbetalt jobb, vara tränad, alltid vara glad samtidigt som vi ska vara den absolut bästa tänkbara flickvännen och mamman. Vi kämpar för att tackla de nya krav som hela tiden dyker upp. Men vi är inga superkvinnor.

Olivia Bergdahl är likt Kerstin Thorvall en diktförfattare. Hon har ingen son, hon har troligtvis inga barn alls. Hon har skrivit en dikt som heter ”En text till min son”. Den handlar om den värld som hennes son kommer att växa upp i. En värld där vad som är manligt har tydliga regler. Dikten berättar hur hon vill att det ska vara, men som det inte är. Hon avslutar sin dikt med ”Så gråt, min son det är mer än okej det är förjävligt att vara kille nästan lika jobbigt som att vara tjej” det säger mycket om den här diktens innebörd.                                                  

Män har precis som kvinnor väldigt många krav på sig. En man ska vara manlig och där med basta! En man gråter inte och en man bär inte rosa tröjor. En man ska leka med gevär och actiongubbar inte trollspön och barbies. En man som bär rosa tröjor och hellre kollar på Titanic istället för Die Hard 4 kan inte vänta sig något annat än att ordet bög ska viskas i bakgrunden eller öppet sägas till honom. Är det inte allt bra orättvist? Varför ska en man som har valt att trotsa samhällets normer bli kallad för bög? Det är så i det inte bara svenska samhället utan världens samhällen att de som väljer att sticka ut och trotsa de normer som finns blir utstötta och uttittade. Det sitter så djupt rotat i människans hjärna att det som är udda ska man akta sig för.                                                                                                              
Män förväntas att inte visa några känslor. Det kommer nog ta många år tror jag innan vi har lyckats nå den punkt då det är lika okej för en man att gråta. Något som för en kvinna är helt accepterat. Samhället kommer nog aldrig att komma ifrån de krav som hela tiden byggs upp. Människan blir aldrig nöjd och vi strävar alltid efter det gröna gräset på andra sidan, kanske slutar vi sträva efter det kvinnliga och det manliga. Kanske kommer det att bli värre. Men vi är trots allt bara människor och det borde vara mänskligt, eller?


Ingen, absolut INGEN får kopiera den här texten utan att hänvisa till mig.



Mysterium.

Det eviga mysteriumet. 
Varför får jag alltid huvudvärk av Julmust?






Design

Jag gillar mer att fixa designer till bloggen än att skriva i den. Haha

Google Chrome är inte världsbäst på att uppdatera sitt cacheminne vilket gör att den gamla hänger kvar i ett par timmar till. Men såhär ser den nya ut.




Jantelagen.

Varför ägna sin uppmärksamhet på något som redan är förlorat?
Är stolt över mig själv. Jag fick MVG på mitt engelska prov. Jag får vara precis hur stolt jag vill. Det är problemet med Sverige. Vi blir uppfostrade till att vara missunnsamma och att jämföra oss med andra. Det är tabu att vara öppet stolt över en prestation för att det kanske finns någon som har gjort lite sämre ifrån sig och den kan ta illa upp. Varför har vi blivit uppfostrade till att ta en positiv sak som något negativt? Att man själv är dålig för att en vän presterat bättre. Vad har det med en själv att göra, varför ska man jämföra sig? Jag är inte sämre för att en vän får ett toppjobb på en tidning.
Jag kanske inte har samma förutsättningar eller helt enkelt väljer att lägga min tid på något som jag tycker är viktigt. Får jag G på mitt matteprov så blir inte jag ledsen eller irriterad för att någon får ett MVG. Jag vet ju att jag inte kan lika mycket och att jag inte har samma förutsättningar, jag är istället mycket bättre på svenska. Jag jämför mig inte med andra för i slutändan så är det inte deras prestationer som kommer att ta mig någonstans.
Jag blir superstolt om en vän får ett VG fast jag bara fått ett G. Troligtvis förtjänar den här vännen betyget och varför ska jag dra ner hennes glädje för att jag inte fick lika bra. Jag har många funderingar kring detta och jag vet att det är ett otroligt känsligt ämne för många.
Det här handlar självklart inte bara om betyg men jag väljer just det ämnet eftersom det är via det som jag kommer i kontakt med jantelagen.

Kanske handlar det om mognad, eller synen på sig själv. Det är synd att vi inte kan glädjas åt varandra. Jag vill kunna skrika högt rakt ut när jag har gjort något bra. Jag vill att andra ska kunna skrika rätt ut när de har gjort något bra. Kanske är det bara jag som är konstig?

Citat från Anna Anka:
"Inuti skriker människor av längtan att få utvecklas och explodera i alla sina färger, men är fångade i det klibbiga spindelnät som kallas avundsjuka. Kan jag inte tillåta min granne att lysa, kommer jag aldrig kunna skina själv heller, för det lilla gröna monstret bidrar inte med en vacker färg."

Jantelagens 10 budord.
  1. Du skall inte tro att du är något.
  2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
  3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
  4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
  5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
  6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
  7. Du skall inte tro att du duger till något.
  8. Du skall inte skratta åt oss.
  9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
  10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Jävla jantelag.


Söt bild!



Dagens underbara.

Hihi skrattar så att jag smäller av. Så jäkla söta <3





Stupid Söndag

Vaknade fruktansvärt bakis men gud så värt det var!
Dagen var inte så händelserik. Jag gick upp och åt frukost småpackade lite och sedan bar det av mot Edinburgh och flygplatsen. Jag kom igenom säkerhetkontrollen efter en kroppsvisitering. Jag hoppade på planet och hade världens tråkigaste flygresa eftersom att jag inte lär mig av mina misstag, glömde ta med mig något att göra haha.
Mamma och P-A kom och hämtade mig och vi körde de 3 timmarna hem. Jag packade upp visade allt jag shoppat. Satte mig vid datorn och var allmänt ledsen. Gick och la mig, kunde inte sova pga tystnaden.
Världens sämsta dag </3



Remember remember fifth of November

Saturday yeeey.

Inte alls så bakis som jag trodde så började vi dagen med att gå till en marknad i de sunkigare delarna av Glasgow. När jag anlände i söndags fick jag stränga order om att gå aldrig åt höger när du går utanför dörren för då blir du knivhuggen, ungefär. Lite rädd var jag allt! Marknaden i sig var inte så mycket att ha men det fanns en spåtant där. Man måste ju testa på att bli spådd någon gång så sagt och gjort. Jag vet inte om det betyder olycka om jag pratar högt om vad hon sade men kan ju avslöja att jag kommer gifta mig och få 4 barn varav den första kommer vara en son och den andra en dotter. Det finns just nu många killar som gillar mig men en speciell som är lång och blond känner något extra för mig och om jag slutar vara så antikillar så kommer vi två passa perfekt. THESEARCHFORTHEBLONDEGUY. Om jag fokuserar på mina studier så kommer jag komma långt i livet och jag måste släppa mitt förflutna för att kunna gå vidare och leva ett lyckligt liv.
Det var ungefär det hon berättade. 

5th of November är en speciell dag i Storbritannien. Det var den dagen för många hundra år sedan som en man försökte spränga slottet. Han är den person som kommit närmast till att döda drottningen. Han fångades dock och blev dömd till att brännas på bål. Efter den dagen så blev det en tradition att man gjorde upp stora bålar runt om i städerna. Nu förtiden kallas det för Bonfire night och är en kväll för fyrverkerier, karuseller och skoj. Vi började kvällen med en liten förfest hemma hos oss med massa nya människor. Jag shottade Tequila för första gången med cinnamon och apelsin. Haha så jäkla vidrigt första gången men fan så gott senare. Med mycket alkohol i blodet drog vi till ett Bonfire night firande i en park inte så långt ifrån. Det var så himla fina fyrverkerier, de höll på i hela 20 minuter. Magiskt Sedan gick vi hem och fortsatte festen. Träffade så himla fina och snälla människor här. Jag älskar Glasgow bor <3 Timmar senare drog vi ut i natten och hade små äventyr på vägen.

Med en lycklig känsla i hela kroppen gick jag och la mig utan en tanke på att det var hemfärd imorgon.




Eating is cheating.

Fredags kvällen blev fantastiskt rolig!
Satt i min pyjamas tills klockan blev runt tre då bestämde jag mig för att en dusch skulle sitta bra. Tur var väl det för när jag kommer ut ur duschen ringer Kim och säger att jag ska hoppa in i en taxi och komma till hennes kompis.
Där stod jag halvnaken med blött hår. Så simsalabim så fixade jag till mig.
Ni ska veta att det finns mängder med Taxis i Glasgow, men inte när man behöver dem. Sväng vänster vid Buchanan Galleries in på Sauchiehall street så är du på rätt väg sa Kim. Jag insåg inte hur långt det var. Eller hur lång Sauchiehall street är. Fyfan vad arg jag var när jag kom fram en timme senare något fulare än vad jag var när jag lämnat lägenheten. Magen kurrade men som tur var så lagade de mat. Jag fick träffa Craig och John två sköna snubbar. Till min stooooora lycka så var John från Irland. Han lärde mig några fyndiga meningar som jag inte kommer ihåg eheh

Vi gick ner till Tesco och köpte lite god dricka som vi sedan förtärde tillsammans med den fantastiskt goda maten bestående av Ris(tror jag) och currykyckling mmmmm. Vi chillade lite tills jag och Kim begav oss mot en pub där Björn och en kompis till dem satt. Brittiska pubar är så jäkla mysiga. Vid bordet jämte så satt en kille i typ 30 års åldern han var SÅ JÄVLA SNYGG. Det roliga är att han liknade ishockey spelaren Henrik Lundqvist. Jag satt där och dregglade hela kvällen och ignorerade det faktum att han var gay </3

När vi kände oss klara på puben så drog vi hem till Craig och John igen på efterfest. Jag blev så himla paff när jag kom dit. Tydligen så är det vanligt att man röker på i Glasgow. Jag som är från lilla Jönköping stöter inte på droger sådär jätteofta faktiskt. Så jag satt där i röken av vad de nu rökte men det var rätt chill alltså.

Jag glömde föresten säga att i tisdags så var vi på premiären av In time med Justin Timberlake och Amanda Seyfried. Sjukt bra film :)







TGIF

Thank God It´s Friday!

Klockan är just nu 14.46 och jag sitter fortfarande i pyjamas. Att jag gick upp för 3 timmar sedan behöver vi inte gå in närmare på. Den här förmiddagen har jag spenderat med att kolla på Glee och packa. Känns väl lite onödigt att packa redan nu men eftersom jag har shoppat så himla mycket så behövde jag packa allt samt väga det för att se om jag måste köpa till en väska till (Ryanair är knäppa) eller ta på mig så mycket plagg som möjligt på söndag för att komma inom den godkända viktgränsen. Och här kommer det otroliga. JAG KLARAR MIG!! Så.jäkla.underbart.

Tunnelbanan åkte precis förbi, i början kändes det som en mindre jordbävning när den dundrade förbi under huset men nu märker jag den knappt. Jag är en sådan människa som har väldigt lätt för att anpassa mig och bara flyta med. Jag vet att jag kommer sakna alla ljud. I en storstad som Glasgow så är det trafik hela tiden. Jag bor precis i en korsning med busstation och en tunnelbana under oss. Ni kan tänka er vilket buller det är hela tiden. Att försöka sova i lilla Habo kommer bli lite knepigt de första nätterna.

Det är en konstig känsla att när jag går utanför den här dörren så är jag mitt i centrum. Jag behöver inte gå till buss/tåg stationen för att ta en anslutning på 30 minuter in till Jönköping. Allt är liksom inom räckhåll här. Jag kan erkänna att jag har lite hemlängtan till Sverige, det trodde jag aldrig att jag skulle ha men jag antar att man behöver resa utomlands för att inse vad man har i Sverige. Sverige är ett mycket bättre land än Storbritannien på väldigt många punkter. Vi är ett mer utvecklat och moderinserat land. Och för att inte tala om Strukturerat. Jag saknar mitt strukturerade Sverige.

Dagen och kvällen kommer nog (hoppas jag, KIM) bjuda på mycket roligt. Håller tummarna för en mysig pub. Jag vill minnas de sista dagarna med bara roliga minnen och äventyr. Jag ser fram emot morgondagen också för då är det en väldigt speciell Helgdag, men det berättar jag mer om då.

Kram
Frida




Glasgow cathedral and Necropolis.

Det har vart strul med internet ett tag nu så jag har inte kunnat uppdatera om mina äventyr. Det är väl lite surt att jag inte kan lägga in bilder här men om ni bara håller ut så dyker de upp på måndag(haha ett tag kvar)

Idag vandrade vi upp till Glasgow Cathedral som är en jätte gammal katedral från 1100 talet. Det var mäktigt att se hur den tornade upp sig bland alla gamla hus. Jämte katedralen finns Glasgow Necropolis som är en gigantisk kyrkogård med stora mausoleum och fancy pancy gravstenar. Ca 50 000 människor finns begravna där. De flesta från 1800 talet. Det var lite läskigt att gå omkring där bland alla gravstenar, den ena större än den andra.
De äldsta gravarna är från 1100-talet men de äldsta vi kunde hitta var från 1500 talet. Necropolis ligger på en stor kulle, men det finns en liten kyrkogård precis jämte katedralen där de äldsta gravarna är belägna. Jag blev både ledsen och frustrerad när jag såg hur illa skötta dem var. Det var en stor gräsplätt där de flesta gravstenar(de var liggande gravstenar i form av rektanglar) var överväxta av gräs. När vi gick över plätten så hörde man ljudet av gravstenarna som låg under gräslagret. Och de som väl syntes kunde man knappt urskilja vad det stod på. Hur kan man vara så jävlig att man inte tar hand om gravarna? Troligvis beror det på att gravstenarna tillhör de olika släkterna och de antagligen har dött ut. Liksom vem har koll på om en släkting från 1100 talet ligger begravd i Glasgow? Men kyrkan kan väl ta tag i det och restaurera???? Hur häftigt vore det inte att få se en grav från 1100.

Senare hälften av dagen har jag köpt lite presenter till dem där hemma och även skrivit vykort som jag ska posta imorgon. Att de kommer vara framme när jag kommer hem skiter jag i haha.






Edinburgh

Edinburgh är A-M-A-Z-I-N-G. Verkligen en sjukt fin stad.
Igår tog jag och Kim bussen till Edinburgh för en dag med shopping och turistande. Det vi började med var väl inte helt genomtänkt när vi vi gick upp för ett monoment med 287 trappsteg. Ju högre upp vi kom desto smalare blev det. Höjdskräck och Klaustrofobi combined. Men vilken obeskrivlig utsikt vi fick. Edinburgh castle är verkligen stadens diamant. Det står på en gigantisk kulle som vetter ut mot staden gator. När vi gick där på shoppinggatan hade man alltid utsikt mot slottet. Jag kan väl inte påstå att shoppingen var så mycket att hurra för men det var en upplevelse att strosa omkring. Jag gjorde endå av med alldeles för mycket pengar haha. Har hitills gjort av med ca 4000...
Jag köpte världens snyggaste converse. Converse här är sjukt billigt. Runt 440 kr får man betala för ett par converse. Allt är billigt i Storbritannien. I LOVE IT!

Jag har insett under mina dagar här att Glasgow nog inte är något för mig. Jag har fortfarande mycket att utforska i resten av landet och mitt hjärta tillhör fortfarande Storbritannien men jag skulle nog inte vilja bo här. Det är mycket som inte fungerar och mycket som man bara skrattar åt för att de precis har upptäckt något som funnits i Sverige i flera år. Tillexemel stoppknappar på bussar etc är något som precis har börjat dyka upp. Passagerarna ställer sig bara upp så stannar busschauförren. Om du klickar på stoppknappen men in ställer dig upp så kör han förbi. Det är jättekonstigt. De har inte heller pant eller sortering. De är väldigt Omiljövänliga. Bussarna har inga tidtabeller utan kör som de vill. Det finns ingen färsk frukt att köpa och potatis köper man färdigpacketerat.

Jag vill nog se mer av England, där förstår jag i alla fall vad dem säger!



Day two, not so lost...eller?

Måndagskvällen spenderades på en pub vid namn Firebird samt en supermysig pub vid namn Lebowskis. De tar verkligen halloween på stort allvar här vilket är superkul tycker jag! På Lebowskis så var alla utklädda och stämningen var underbar. Det finns halloween butiker i varje gatuhörn. Hade jag inte redan haft så mycket shoppinggrejer så hade jag investerat i en riktigt fab utklädnad.

Dagen började jag med att ge mig ut och leta upp det mysiga Starbucks jag upptäckt. Dock gick det inte som planerat eftersom att jag efter en timmes vandrande gav upp och begav mig till det stora Starbucks där det alltid är proppfullt. Jag beställde någon läskig Caramell Créme som gav mig magknip men ack så god den var. Mina mål för dagen var att shoppa och ta mig till Buchanan Galleries, samt Buchanan Street som är Glasgows andra stora shopping kvarter. Buchanan Galleries var enormt och jag fick med mig ett och annat. Jag har faktiskt lyckats få grepp om det knasiga kösystemet dem har här, misstänker att det kommer bli problem när jag återvänder till Sverige.

Men när något går rätt så måste ju något gå fel också. Så när jag gav mig ut på Buchanan Street så lyckades jag helt enkelt gå vilse. Jag visste inte vart jag var och jag vandrade omkring i några timmar. I en sådan här gammal stad så ser alla hus likadana ut vilket gör det omöjligt för en att hitta tillbaka. När jag tillslut såg mitt älskade Buchanan Galleries gick jag in och belönade mig själv med mat från Burger King.

Dagen var rätt händelselös faktiskt.



RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!