Nu är det dags för sängen. Förut hade jag aldrig tänkt tanken på att uppdater här men bloggen har blivit min bebis på något vis. Mitt sätt att ventilera mig, innan hade jag och har visserligen fortfarande en bok där jag skrev ner allt jag tänkte på. Om jag var arg så skrev jag ner precis vad jag kände. Jag satte ord på mina känslor och det var så jag avreagerade mig. Det var jätteskönt och ett bra sätt för mig att hantera alla som hände i mitt liv. Nu gör det ont att läsa de texter jag skrev. Jag vill bara krama om lilla Frida och säga att allt kommer ordna sig. Nu när jag har en blogg så använder jag den istället. Jag anpassar den inte efter de som läser utan jag anpassar den efter mig. Jag hoppas folk förstår det.

Jag mår bra av att skriva även om jag inte skriver lika djupt och fångande längre. 

 

Sweet Dreams.