Har en rätt dålig dag idag. Som så många andra dagar. Jag kan skylla det på många saker men jag vet att det mesta ligger hos mig själv. Har på sista tiden insett att det är inte normalt att känna och bete sig såhär. Jag har också insett att det inte är en tillfällighet utan sakta har byggts upp under många år. Jag är onormalt arg och aggressiv. Jag brusar upp mig för små saker som för mig blir på liv och död. Jag kan inte hantera min ilska. Det är så jävla svårt att erkänna men jag kan inte kontrollera den. Tack och lov slåss jag inte men jag uttrycker mig med alla ord jag kan komma på. Jag använder så många fula ord för att på något vis få ur mig ilskan. Jag avreagerar mig genom att komma med ramsor med förbannelser och svärord. Det låter inte fint kan jag lova. Men jag vet inte hur jag ska hantera den. Det känns som ett tryck eller en snara i halsen och i magen och när jag svär och har mig så lättar trycket. Så ju mer jag svär(svär som i fula ord,könsord,tomma hot) desto lättare bli det. Det känns som att jag ska koka över eller explodera. Jag vet inte ens varför jag blir så arg över småsaker? Och varför det krävs så fult språk för att jag ska lugna ner mig. Eller egentligen vet jag men det vill jag inte dela med mig av här. Jag vill bara bli av med det, en normal tonåring ska inte bete sig såhär. Jag vill ha hjälp men vet inte hur. 

Och det börjar bli frustrerande för mina vänner också tror jag. Men det sista jag behöver är ännu en nöt som kallar mig negativ och hela tiden går på om hur negativ jag är. LIKE I DIDN'T KNOW ALREADY? Hjälp mig istället? Eller försök förstå mig som person. För ni har inte en jävla aning om hur det är att vara mig. 

Fuck this shit, just for a while.