Det är såhär det känns att ha gjort något man aldrig vågat förut. Jag är nästan helt mållös. 
Jag har för första gången någonsin kunnat kolla på programmet "Det Okända". För andra kanske det inte är någon bedrift men för mig har det alltid vart otänkbart. Bara introt ger mig kalla kårar. Jag tror på spöken och jag tror på andar, andra dimensioner,änglar you name it! Jag tror på det vi inte själva kan se. 
Jag tycker det är väldigt intressant med det övernaturliga och skulle älska att forska mer kring det men trots att det är ett stort intresse så är det även det som skrämmer mig mest av allt. 
Jag har sedan barnsben inte kunnat kontrollera min fantasi, jag har aldrig riktigt kunnat skilja den från verklighet.
Säger någon på skämt "åååh ett spöke hahaha" så tar genast min fantasi över och spinner vidare tills jag verkligen tror och ser ett spöke. Vissa kallar mig för inbillningssjuk, det stämmer mer än väl. Jag inbillar mig så konstiga grejer. Eller konstiga grejer för andra men så verkligt för mig! 
Jag har till exempel aldrig vågat titta in i en mörk skog etc, rädd för vad jag ska se. Någon som smyger omkring eller ett väsen som svävar? Det är obehagligt och hjärtskärande läskigt.

Att jag idag kunde kolla på "Det Okända" utan att känna mig svimmfärdig, utan att hela kroppen börjar bulta och saker börjar smyga omkring i ögonvrån är helt otroligt!
Senast som igår såg jag en liten del av "Det Okända", det slutade med att MTV fick stå på hela natten. 

Knepigt det där alltså.